Skolan på 50-talet.
Rinkabyholm började sin expansion i slutet av 1950-talet och då framförallt i Dörbylund. Bl.a. såg många anställda på F12 sin chans att få egna villor nära sina arbetsplatser. När det gällde barnens skolgång fanns, mitt emot kyrkan, Hossmo skola med tre klassrum, där man gick i s.k. B-form med 1-2 i ett och 3-4 och 5-6 i de andra. Nu räckte inte denna till p.g.a. växande barnantal, och Dörby kommun planerade en småskola i Rinkabyholm för de minsta, eftersom de flesta bodde där. Den tilltänkta platsen var, där Församlingshemmet nu ligger och den angränsande ytan, som senare fick åtta villor mellan Rinkabyholmsvägen och Piparegårdsvägen.

Dörby kommun köper en tomt till skola.
I samma veva donerade Astrid och Herbert Johansson från Ulfsborg hälften av detta område. I villkoren stod, att det var avsett endast till kyrkligt ändamål. Detta verkställdes år 1967, när Församlingshemmet byggdes. Det som återstod räckte inte till en skola, så man fortsatte att leta. Lösningen blev, att Dörby köpte en bit åkermark på c:a 13.600 kvadratmeter, av änkan Signe Danielsson från Rinkaby, till en kostnad av 41.000 kr (3 kr per kvadratmeter) sydväst om Kungseken.  Arean hade en hög punkt i mitten med sluttningar åt sidorna, och förmodligen svårskött till jordbruksändamål. Toppen kapades av med nästan ett par meter och schaktades, och sidorna fylldes upp till en jämn plan. Hade detta hänt i våra dagar, hade nog arkeologer skjutit upp samhällets första skola en tid, eftersom här troligen fanns en hel del fornminnen. Innan den sista utbyggnaden gjordes år 1991 ett optimistiskt försök att finkamma marken men givetvis utan resultat.
Samtidigt förvärvades även Ekö Fritidsområde för 1,50 kr per kvadratmeter.

Etapp 1: Samhällets första skola klar.
Tillbaka till skolan: År 1961 stod den första i Rinkabyholm färdig.
Till en totalkostnad av 350.000 kr och en yta på 335 kvadratmeter uppförde Götene Hus tre klassrum, lärarrum, materialrum, en liten gymnastiksal och skolsköterske- mottagning. Markarbetet gjordes av Nybrofirman Hultmans. Någon mat serverades inte eleverna, utan de hade själva med sig. Här fick nu klass 1-3 sina lokaler, i en paviljongsskola med varsin egen in- och utgång. Klass 4-6 stannade i Hossmo skola, och dessutom fanns en klass 3 kvar ytterligare ett
par år. Men samhället Rinkabyholms utbyggnad fortsatte och i takt med detta ökade elevantalet. Snart fanns behov av dubbla rum till varje klass i småskolan.

Skolan för liten efter två år.
Att den behövde utökas bara ett par år senare, hade ingen kunnat drömma om. Efter skolans färdigställande år 1961 planerade man att bygga tre villor längst in på skolgården, där den gula paviljongen nu ligger. Infarten skulle ha blivit från Gärdesvägen. De intillboende fick beskedet, att någon större skola inte var aktuell i framtiden, men
man tänkte projektera en kommunal samlingssal närmast Rinkabyholmsvägen, och ritningar fanns färdiga.

Etapp 2: Tillbyggnaden år 1963.
Ett par år senare kom de svenska barnfamiljernas egnahemsdrömmar att drabba även Rinkabyholm. Detta tvingade Dörbys politiker att uppföra en tillbyggnad på 200 kvadratmeter, med ytterligare tre klassrum och, beläget i förra sköterskemottagningen, ett nytt lärar- och materialrum. De nya lokalerna lades på bortersta kortsidan.
Detta uppdrag gick till Arvid Pettersson och Söner från Ljungbyholm, som tyvärr gick i konkurs under byggtiden, men arbetet slutfördes av underleverantörerna. År 1963 stod den utökade skolan färdig till ett pris av 241.000 kr, och hädanefter fanns hela småskolan samlad här. 

Mellanstadiet splittras på två skolor.
Även mellanstadieeleverna i Hossmo blev för många, men detta problem löstes på så sätt, att Dörbylundseleverna i Dörby församling fick gå på mellanstadiet i Smedby skola (nuvarande Silverbacksskolan), medan övriga från Hossmo församling hamnade
i Hossmo skola. Därför delades Rinkabyholms ungdomar rent socialt i två halvor under många år, och Dörbylundsbarnen skaffade sig kompisar i Smedby.

Kommunal skolmat.
År 1963 fick barnen äntligen skolmat genom kommunala pengar.
Detta skedde varierande i länet under en femårsperiod. Den kom ut i kantiner från Ljungbyskolans kök och serverades på så sätt varm.Senare tog Falkenbergsskolan över dessa transporter.

Kombinerad mat- och gymnastiksal.
Matsal saknades, och därför fick gymnastiksalen fungera som sådan.
Vaktmästaren bar in bord under lunchen och fick efteråt lyfta ut dem igen. Just nu används detta rum till trä- och metallslöjd.
På 60- och 70-talet hyrdes denna lokal av Kalmar Gymnastikförening kvällstid för damgymnastik. Många nyfikna förlade ofta sina kvällspromenader förbi de stora glasfönsterna för att få en glimt av bygdens hurtiga kvinnor.

Busstransport till slöjdlokalerna i Hossmo.
Både trä- och textilslöjd saknades i Rinkabyholm, så eleverna i klass 3 fick åka till Hossmo skola, där träslöjden bedrevs i det röda trähuset bakom huvudbyggnaden. Detta ägs i nuläget av Hossmo sockens hembygdsförening. Syslöjden hölls på bottenplanet, i huset närmast E22, kombinerat med matsalen. Övervåningen hyrdes av kantor Ruben Dorff, och efter hans frånfälle bodde hans änka Siri här.
Fastigheten är nu privat, medan den gamla skolbyggnaden, mitt emot kyrkan, har tagits över av Hossmo församling. Hossmoeleverna saknade gymnastiksal och fick mellan 1 november och 1 maj skjutas till Rinkabyholms lilla ovannämnda lokal. De dyra busskostnaderna gjorde att man tvingades ha utomhusidrott resten av läsåret.

Storkommunen Kalmar.
År 1965 gick Dörby upp i storkommunen Kalmar, vars ekonomi inte var den allra bästa. Bl.a. stoppades därför länge det planerade biblioteket. I samband med skolbygget år 1963 sattes 50.000 kr undan till ett kommande.

Biblioteket i Rinkabyholm.
Under tiden hyrde man lokal i biblioteksföreståndare Anna Johanssons och hennes make Nils Vides villa på Rinkabyholmsvägen 63. Det flyttades till grannfastigheten år 1965, och i dess större utrymme hölls utlåning, tills det moderna biblioteket byggdes år 1979 i samband med nästa exploatering. Det dröjde alltså 16 år, innan löftet om kommunalbibliotekslokal uppfylldes. Anna Johansson skötte fram till juni 1999, då hon gick i pension, Rinkabyholmsfilialen. Givetvis stupade alla planer på en kommunal samlingssal, men dessa drömmar förverkligades, då Folket Hus kom på plats vid Kungseken år 1988

Tullhus och biljettexpedition från hamnen blir Rinkabyholms FolketsHus.
En poäng i sammanhanget är, att detta tidigare var terminal i Kalmar hamn för Polen- och Bornholmsfärjorna. De tre huskropparna lyftes från hamnen och transporterades och placerades vid Kungseken av Molins Kranar Utseendemässigt ser det ut som en byggnad. Totaltkostnaden inklusive tomtarbete stannade på 0,5 miljoner kr.

Gammalt löfte om slöjd- och gymnastiksal uppfylls.
Åter till 70-talet:
Skolan hade lovats gymnastiksal och lokaler för både trä- och syslöjd. Politikerna i Kalmar hade under många år hög prioriteringsgrad på detta, men det stupade hela tiden på pengabrist. Men efter lån från SE-banken i Malmö fick kommunen de pengar som behövdes, och
anbudet gick till O.G.Olssons byggfirma i Nybro till en kostnad av 4,1 miljoner kr, och byggytan blev 981 kvadratmeter.

Etapp 3: Stor tillbyggnad år 1979.
Vid nyåret 1979 kunde till slut skolans största utbyggnad stå klar. Det resulterade i en gymnastiksal på 10 x 20 meter, en stor matsal med intilliggande kök för egen tillagning, ett bibliotek, en vaktmästarexpedition och en ny textilslöjdsal . I den gamla kombinerade gymnastik- och matsalen inreddes trä- och metallslöjd , och  också en skolsköterskemottagning. Biblioteket integrerades nu med skolan och har hela tiden utnyttjats mycket av eleverna, eftersom det tre dagar i veckan är öppet under skoltid.

Fritidsgårdens gör entré.
Nu fick även skolan en fritidsgård kvällstid. Intill syslöjden förfogade man över ett eget rum, som snart blev samlingspunkt för traktens ungdomar. Fritidsledaren Mari Almljungs teatergrupper har hela tiden rönt stor uppskattning från framför allt förhoppningsfulla föräldrar, som sett sina barn ta de första stegen på scenen. En del elever har sedan fortsatt sina högre studier på teaterskolor. Man använde även matsalen till biljard- och bordtennisspel och hade gott om besökare de första åren, men år 1992 försvann samlingsrummet, och ytan minskades och tyvärr även öppningstiderna.

Gymnastiksalen ledde till stora bollspelsframgångar.
Gymnastiksalen blev en succé för eleverna. Redan från början lyckades mellanstadiet i Hossmo få fram några klasslag i basketboll, som hörde till Smålandseliten, och det roliga var att både pojkar och flickor utmärkte sig. Denna tradition tog Rinkabyholmsskolans mellanstadium över, efter det att Hossmo skola flyttades hit. Årgångar då både pojkar och flickor vunnit stora framgångar, är elever födda 1972 och -75.
Flickorna , som såg dagens ljus -67, -70, -74 och framför allt 81-flickorna, som blev Smålandsmästarinnor, lyckades mycket bra tillsammans med pojkarna från -69, -79, -83 och framför allt årgång -85, som kvalificerade sig till basketfinal för södra Sverige , som avgjordes i Helsingborg i maj 1998. Även i skolhandboll, där man spelar med mixade lag, har man hållit sig framme, trots att hallen är för liten att träna rationellt. Bäst här har årgångarna -72, -74,-75,
-79, -83 och -87 lyckats. Johanna Köhlin, (född 74) som började sin karriär i skolhandbollen, har blivit svensk mästarinna i Sävsjös damlag. Lokaltidningarna har uppmärksammat deras bedrifter, och gett skolan bra rykte. Kvällstid är hallen välfrekventerad, och förutom privatpersoner finns föreningarna Hossmo BK och Kalmar GIF inbokade. Mary Söderström har lett damgympa sedan premiären här.

Ökat elevantal tack vare att Dörbylundseleverna kom till Hossmo skola. Nu följde några år, då lokalerna med nöd och näppe räckte.
Lågstadiets delningstal låg på 25, medan mellanstadiets var så högt som 30. Med tät följd fanns tre klasser med 29, 30 resp. 31 elever. Några inflyttningar i dessa hade ställt till med kaos för skolpolitikerna, eftersom utrymme saknades. År 1980 hamnade Dörbylundsbarnen i Hossmo skola, och detta var huvudanledningen till de stora årgångarna. Deras föräldrar var först lite skeptiska till Hossmoskolan, eftersom de äldre eleverna lurade de blivande, och sa att skolan bara hade torrdass. I samband med visning blev föräldrarna övertygade om, att man förfogade över vattentoaletter liggande i en särskild byggnad, och skolan godkändes.

Minskat barnantal leder till Hossmo skolas nedläggning.
Därefter följde en stagnation av elevantalet på lågstadiet, så man gick ner till enparallelligt. Detta innebar att man fick tomma klassrum i Rinkabyholm, och helt naturligt flyttades Hossmo skola successivt hit.
År 1982 var dess 96-åriga skolhistoria slut, och byggnaden såldes, som tidigare nämnts, till Församlingen. 

Ny cykelväg tar bort skolskjuts.
Ända fram till år 1986 fick Dörbylundseleverna åka skolbuss, eftersom Rinkabyholms- vägen ansågs farlig. Detta blev dyrt för kommunen, så man byggde en avstickare från cykelvägen Kalmar-Ljungbyholm, som ledde direkt till skolan. Nu behövde inte de berörda ut på Rinkabyholmsvägen längre, och skjutsarna för dessa upphörde, även om protester förekom från en del håll.

Barnantalet ökar igen.
Överraskande följde åter en uppgång i barnantalet p.g.a. generationsskifte i många villor i samhället. Nu fanns inga lokaler att tillgå, och man planerade att skicka en del klasser till Ljungbyholm men det väckte starka protester hos rinkabyholmsborna, så man gav upp dessa tankar.

Etapp 4: Ny paviljong år 1988.
Politikerna föll till föga, och på en månad anlades år 1988 en paviljong, som leverades med nio färdiga väggar och med plats för två klassrum och en ny textilslöjdsal. Arbetet utfördes av Flexator från Anneberg och räkningen hamnade på 1,9 miljoner kr, och skolan fick en ny area på 278 kvadratmeter. Syslöjdens tomma yta användes av fritidshemsomsorgen, som hade svårt att få lokaler, passande de lågstadieelever, som behövde tillsyn före och efter skolan. Även
scout-stugan och Folkets Hus hyrdes ut till detta ändamål. I samband med att Posten och ICA-Jour fick nya lokaler år 1988 intill
Församlingshemmet, byggdes en anläggning för mindre barn.

Skolan för trång igen.
Samtidigt började villaexplosionen på Boholmarna och framförallt Dunö, vilket innebar att Rinkabyholmsskolan blev helt tvåparallelligt år 1995, vilket innburit att klassrum för specialläraren har fått inredas i bibliotekslokalerna, och samtidigt har personalens arbetsrum minskat.

Ny organisation ledde till exklusiv utbyggnad.
År 1991 gick Kalmars Skolstyrelse i graven och efterträddes av Barn- och Ungdomsförvaltningen , vars riktlinjer är en integration mellan skola och barnomsorg. Därför uppfördes på skolgården Kalmar kommuns första lokaler speciellt gjorda för detta samarbete. 
Dessa klassrum används både som skola och fritidshem, och dessutom samarbetar lärare och fritidspedagoger under skoldagen till nytta för alla berörda elever i klass 1 och klass 2.

Etapp 5: Sista nybyggnaden innebar stora förändringar.
År 1992 stod detta nya komplex på 557 kvadratmeter klart uppfört av NCC till en kostad av drygt 8 miljoner kr inklusive nytt personalrum åt andra hållet. Nybygget är placerat på motsatta sidan rätvinkligt från mitten av huvudbyggnaden mot stenmuren nära Gärdesvägen. Ett skärmtak finns i anslutningen. Här uppfördes fyra klassrum större än normalt med en hörna för soffa och fåtöljer, som ger ett stänk av hemmiljö.

Samarbete lärare-fritidspedagoger. 
I dessa går eleverna sina två första skolår. Innan skolans början på morgonen kommer de barn, vars föräldrar betalt tillsyn för dem.
Efteråt på eftermiddagen sköts de av fyra fritidspedagoger och två barnskötare i fritidshemmet Eken. Även mellanmål serveras för barnen i matsalen. Under skoldagen delar lärare och fritidspedagog på ansvaret ibland i hel- eller halvklass. Vissa lektioner arbetar man tillsammans, medan andra är läraren ensam med hela gruppen.
Eleverna har på så sätt en omväxlande och variationsrik inledning på sin skolgång, och får lättare att anpassa sig till den traditionella undervisningen från klass 3-6.

Övriga förändringar.
Deltidförskolan Regnbågen för 5-6-åringar, som inte hade daghemsplats, flyttade in i huvudbyggnaden, och även förskolan Pegasus med inriktning på lek för 4-6-åringar. Eftersom personalantalet samtidigt ökade drastiskt, så gjordes, som ovan nämnts, en rejäl utbyggnad till ett nytt stort personalrum med ytan 112 kvadratmeter. Rinkabyholms- och Gärdesvägen sammanbands genom en cykelväg efter skolgårdens kant med avslutning vid Rinkabyvallen utan kontakt med biltrafik.

Eget rektorsområde.
I samband med att Rinkabyholmsskolan år 1993 fick egen rektor, efter Barn- och Ungdomsförvaltningen intentioner, byggdes samtidigt expedition och kanslistrum. Samhällets skola hade för första gången eget ekonomiskt ansvar.

Skolgården och utemiljön.
Även skolgården förstorades ordentligt på baksidan, då intilliggande åkermark på c:a 8.000 kvadratmeter såddes in till gräsplan. Dessutom asfalterades här tre löparbanor. Utemiljön bjuder på många möjligheter till aktiviteter. Framför den nya vinkelbyggnaden står ett lok med vagn som är både lekaktivitet och utsmyckning, uppfört av konstnären Bengt Johansson från Blomstermåla. Mellan paviljongen och vinkelbyggnaden ligger en asfalterad och linjerad plan med basketkorgar. Här på en vindskyddad yta pågår dagligen många roliga lekar. Denna har även blivit en populär samlingspunkt på fritiden för alla åldrar. Intill paviljongen står två bodar med lekredskap och gungor. Bakom paviljongen finns kulstötningsring och längdhoppsgrop med ansatsbana. På norra baksidan är en stor lekplats belägen för förskolebarnen med sandlåda och gungor samt i sluttningen en stor rutschkana. De tre asfalterade löparbanorna för 60 meter ligger utmed nya bollplanen , som har  fyra fotbollsmål och med god plats att spela brännboll på och möjligheter till andra aktiviteter.
År 1996 flyttades även samhällets ishockeyrink hit, och isspolningen sköts ideellt av fotbollsklubben Hossmo BK. Under hösten 1999 gjorde Rinkabyholms Hem & Skolaförening ett fantastiskt arbete. Med hjälp av grävmaskin och lyftkran placerades en ruffad träbåt på skolgården, så att markytan blev en tänkt vattenlinje. Denna båt har blivit ett mycket uppskattat lekredskap för skolans yngre elever. Ett annat fint initiativ av Hem & Skola föreningen har resulterat i sittbänkar som placerats runt om på skolgården.

Omorganisation i förskoleverksamheten .
Hösten 1996 ändrades skolans verksamhet delvis, på grund av att fortsättningsvis skall enbart 6-åringar och äldre tas om hand.
5-åringarna flyttades över till Karlavagnen intill Församlingshemmet, och förskolan  Pegasus och deltidsförsskolan Regnbågen slogs ihop och bildade förskolan Ekorren, som hade hälften av samhällets 6-åringar i en grupp intimt samarbetande med klass 1a under skoldagen. På så sätt skapades ett nytt arbetslag bestående av barnskötare, förskollärare, fritidspedagog och lärare. Verksamheten har fungerat över all förväntan, och 6-åringarna har fått möjlighet till
en mjuk övergång inför sin skolstart till hösten. Resten av 6-åringarna var kopplade till förskolan Stjärnan , som fanns i intilliggande
Folkets Hus. Hösten 1998 fortsatte förändringarna i skolans organisation, då 6-åringarna från Stjärnan kom till den nybildade förskoleklassen Ugglan , som kopplades till klass 1b. Förskoleklass är för övigt en ny beteckning fr.o.m. hösten-98 för förskola integrerat
med skola. Förskolan Stjärnan tog i stället hand om endast 5-åringarna.

Organisationsändringar även i skolan.
Samtidigt omorganiserade skolan sina arbetslag, så att åk.1-2, 3-4 och 5-6 bildade separata sådana, och tanken är, att dessa planerar arbetsdagen och bestämmer inköp tillsammans. Arbetslagens personal skall härigenom i fortsättningen alternera mellan två årskullar i stället för som tidigare tre. Arbetslagsnamnen för elever och personal blir Lärlingarna, Gesällerna resp. Mästarna.

Lokalförändringar år 1996.
Ekorren placerades i den nyaste byggnaden intill klass 1a, som man samarbetade med. Klass 2b tog i stället över Pegasus gamla lokaler, som inför flytten renoverades och byggdes om. Regnbågens gamla lokal användes av en mellanstadieklass, och dess vakanta
klassrum blev arbetsrum för personalen, eftersom det nya läraravtalet gjorde, att lärarna arbetade mer efter lektionstid i skolan än tidigare.

Lokalförändringar år 1998 -1999.
I den nyaste byggnaden samarbetar klass 1a och 1b med förskolegrupperna, och i Paviljongen placerades klass 2a och 2b, medan övriga klasser hamnade i huvudbyggnaden, där personalarbetsrummet åter blev klassrum. Personalen flyttades
istället till bortre hälften av Pegasus gamla lokaler med ingång ifrån foajén mitt emot matsalen. Sommaren 1999 togs en dörr upp mellan paviljongens båda klassrum. 

Skolans IT-satsning.
Skolan har fortsatt sin IT-satsning, så nu har alla klassrum Internet på sina klassrumsdatorer. Digitala Skolbänken prövades också under ett år. Hjärnan i detta interna datasystem är en server, som efter mycket arbete installerades under hösten 1996, där Jörgen Persson var skolansvarig. Idag har skolan ca 35 datorer inkopplade på nätverket
Dessa investeringar har gjort, att skolan  är en av de främst i Kalmar kommun då det gäller att använda datorn som ett hjälpmedel i undervisningen

Kompostanläggning.
Skolan har också gjort en miljösatsning och byggt ett speciellt hus intill gymnastiksalen, där skolkökets matrester blandas med trädgårdsavfall, och på så sätt ger en kompost under vaktmästare Håkan Stenius överseende. Den kan sedan användas som gödning i skolans rabatter. Kvalitén har blivit så bra, att planer finns att
börja med försäljning.

Utökad fritidsverksamhet.
De flesta vardagskvällar har Fritidsgården öppet i matsalen och biblioteket genom samarbete med Fritidsnämnden och med anställda fritidsledare. Skateboardramper på skolgården har byggts under översyn av fritidspedagogerna och används flitigt kvällstid.
Fotbollsklubben Hossmo BK bedriver aktiviteter på Rinkabyvallen och vintertid i skolans gymnastiksal. Våren 1998 stod en efterlängtad grusplan med belysning klar. Till allas glädje spolar HBK-ledare också ishockeyrinken vid minusgrader. Eftersom den nu ligger på skolgården, så kan den nyttjas av eleverna på långraster.
Scoutgården bedriver även den verksamhet intill Rinkabyvallen i en egen byggnad. Det finns med andra ord mycket anordnat för att ungdomarna ska trivas i Rinkabyholm.

Vad finns i dagens skola?
I dagsläget, november 1999,  är skolan som en mindre industri:
12 klassrum med fritidshemmet Eken i fyra av dessa, specialrum, förskoleklasserna Ekorren och Ugglan med 6-åringar integrerade med årskurs 1 på daghem, skolhälsovårdmottagning, textilslöjd, trä- och metallslöjd, rektorsexpedition, planerarexpedition, kanslistrum, bibliotek, matsal med kök och gymnastiksal. Även musikskolan eller Kulturskolan, som den numera kallas, utnyttjar tillfälligt tomma lokaler. I Folket Hus hyr förskolan Stjärnan, som får måltider levererade från skolans kök. Dessa barn är en del av samhällets 5-åringar. Skolköket, som är underdimensionerat, kommer förmodligen  inom en snar framtid, att byggas ut.

Personalstaben.
Personalen består av rektor, planerare, kanslist, vaktmästare, skolsköterska,  2 lokalvårdare, 22 lärare, 4 fritidspedagoger, 5 förskollärare, 2 elevassistenter,  1 barnskötare, 3 st kökspersonal och dessutom kvällstid en biblioteksföreståndare samt två fritidsledare.
Totalt över 40 anställda och ett elevantal på 300 och 47 i förskoleklasserna. En markant ökning från 1961 års skola, som hade 6 anställda och 61 elever.

Ingen ytterligare utbyggnad?
Fler lokaler behövs men Barn- och Ungdomsförvaltningen ställer sig kallsinnig till ytterligare en utbyggnad, så man får resonera om andra lösningar.

Några av skolans trotjänare:
På vaktmästarsidan finns två dominanter: Charles Karlsson från 1961-73 och Seve Karlsson mellan 1975-94, som fick dra ett tungt lass vid de två sista tillbyggnaderna. Fram till år 1979 ingick även städning i deras arbetsuppgifter. I skolköket har vi Charles maka Maj Karlsson, som började som lokalvårdare, men blev även husmor, när eleverna började få mat år 1963, och hon fortsatte till sin pensionering år 1976. Margareta Yngvesson började arbeta i köket år 1974 och var husmor mellan år 1976-93. Hon har nu tillträtt en ny tjänst i köket vid Fritidshemmet Karlavagnen för mindre barn intill Församlingshemmet.
En annan lokalvårdare, förutom Maj, som verkade under många år var Ruth Danielsson , som såg till att golven glänste mellan åren 1975-83.
Lena Rönnäng-Eliasson var nestor bland lärarna, men gick i pension i juni 1999. Hon kom från Hossmo skola år 1963. På mellanstadiet var länge Birgit Nilsson tillsynslärare och platschef med början i Hossmo skola 1972 och fortsatte att vara detta efter år 1981, då hon kom till
Rinkabyholmsskolan. Hennes chefstjänst upphörde, när skolan fick egen rektor år 1993, men hon arbetade till sin pensionering år 1996.
Åren 1996-97 innebar en föryngring av lärarkåren då de tre veteranerna Berit Johansson, Maria Persson och Margareta Karlsson, tackade för sig efter totalt 75 tjänsteår tillsammans på Rinkabyholmsskolan!

Känd skolelev:
Mest rikskändis bland skolans f.d. elever är förmodligen operasångerskan Tua Åberg (född Karlsson) med många huvudroller från kända operor på sin digra meritlista.

Rektorer under årens lopp.
Sex rektorer har satt sin prägel på skolan under de 38 åren:
John Ljunglid från 1961-1966 (var även chef för Smedby skola).
Ingemar Hanberger 1966-85 (förvaltade även Smedby och Trekanten och fortsatte sedan som rektor för Södermöre till sin pensionering år 1991.) Därefter har han börjat en hobbykarriär som tavelmålare med en del lyckade utställningar som resultat.
Harald Stenhag 1985-90 (förutom ovannämnda skolor styrde han över den nya högstadieskolan Barkestorp med intilliggande låg- och mellanstadium.) Han är nu rektor i Trekantens skola.
Bernt Olsson tog över då Rinkabyholms högstadieelever hamnade på Falkenbergs- skolan år 1990, vilka han hade hand om tillsammans med Vasaskolan och Oxhagsskolan, men i nuläget endast Falkenbergsskolan högstadium. 
Göran Larsson, som blev rektor år 1993 för endast Rinkabyholmsskolan, basade även över all fritids- och förskoleverksamhet på skolan, som år 1997 på grund av
expansionen fick en halvtid planerare, Lillian Alverö, till sin hjälp.
I augusti 1999 lämnade han skolan för rektorstjänst på Novaskolan.
Ny rektor sedan augusti 1999 är Mirja Betzholtz
.
Grundskolans nya organisation.
Kalmar kommun, har gått över till mindre områden med egen ekonomi, och är uppdelat på 34 självständiga enheter. En del består bara av skola eller fritidshemsverksamhet, men många har integrering
som Rinkabyholmsskolan. Förvaltningschefen för dessa finns i Kalmar och hette Roland Karlsson fram till hösten 1998, då Britt-Marie Idensjö tog över hans arbete. Hon styr i samarbete med den politiskt valda Barn- och Ungdomsnämnden.

Den kommunala barnomsorgen i Rinkabyholm.
Till sist en liten förklaring hur den kommunala barnomsorgen är uppbyggd i Rinkabyholm. Den kan för den oinvigde vara ett mysterium: På Rinkabyholmsskolan finns fritidshemmet Eken med elever från klass 1-3. På skolan finns förskoleklasserna Ekorren och Ugglan , kopplade till årskurs 1. Allt som finns på skolan har rektor Mirja Betzholtz som chef.
*
I Folkets Hus inhyrs förskolan Stjärnan för 5-åringar.
Nära Texacomacken på Kaveldunsvägen, där det förr var ren förskola för bygdens 6-åringar, är nu förskolan Lilla och Stora Björn för åldrarna 1-5 placerad. På Piparegårdsvägen intill Församlingshemmet, i nybyggda lokaler, håller förskolan Pluto och Karlavagnen till för åldrarna 1-4. I en villa på Kaveldunsvägen är kooperativet Bikupan beläget, där föräldrarna hjälper till vissa dagar om året, så att det motsvarar en halvtjänst. Barnens åldrar är 1-5 år. Den sista kommunala dagmamman, Ingrid Jonsson, fick sluta hösten år 1999.
Den verksamhet, som ligger utanför skolan, har en egen enhetschef, som heter Yvonne Nordebo-Merby.

Som avslutning en kortfattad sammanfattning i kronologisk ordning:

1886: Hossmo skola grundas.
1961: Rinkabyholmsskolan byggs med tre klassrum för klass 1-3. (Etapp 1).
1963: Rinkabyholmskolan byggs ut med tre klassrum till och har totalt sex stycken för klass 1-3. (Etapp 2).
1979 : Stor tillbyggnad: Gymnastiksal, matsal med eget kök, textil- och träslöjd, vaktmästar-expedition, bibliotek och fritidsgård på kvällarna. (Etapp 3).
1980 : Alla Rinkabyholmsbarn får gå i Hossmo skola på mellanstadiet.
1982: Hossmo skola läggs ned, och mellanstadiet flyttas till Rinkabyholmsskolans tomma klassrum.
1988: Ny skolpaviljong med två klassrum och textilslöjd, som flyttas från huvudbyggnaden. I dess tomma lokaler blir fritidshem för skolelever. (Etapp 4).
1992: Fyra moderna klassrum anpassade för fritidshemsbehov byggs. Stort personalrum görs i huvudbyggnaden tillsammans med rektorsexpedition och kanslistrum. I fritidshemmet gamla lokaler flyttar förskolan Pegasus in, och därmed försvinner fritidsgårdens rum, men man får en del av biblioteket i stället. Förskolan Regnbågen, med de 5-6-åringar som inte finns i barnomsorgens regi, inhyses i ett tomt klassrum intill träslöjden. (Etapp 5).
1996: Förskolan Pegasus upphör och dess lokaler byggs om till klassrum. Den nybildade förskolan Ekorren integreras med klass 1 a.
1998: Nybildade förskoleklassen Ugglan integreras med klass 1 b.
Skolan omorganiseras i nya arbetslag, där lärarna i fortsättningen ska undervisa i åk.1-2, 3-4 och 5-6. Arbetslagsnamnen blir Lärlingarna, Gesällerna resp. Mästarna.

Nedtecknat i okt. 1994, reviderat i okt. 1998 och i nov. 1999  av Rune Gustavson, mellanstadielärare i Hossmo skola år 1976-82 och sedan dess verksam i Rinkabyholmsskolan. Dessförinnan anställd i Bäckebo och Alsterbro mellan åren1967-76.